Wednesday, April 12, 2006



Äventyret i England v.16
Många tycker att det kan vara tidigt att flyga vid 16 veckors ålder.
Åka till ett annat land, lite osäkert. Men för mig var det lugnt och skönt
att komma iväg, jag var ju ändä hela tiden
i Mammas mage. Det var jag, Mamma och någon som jag uppfattade som Mammas syster som
gav oss iväg från Uppsala till Nyköping för att flyga till London. Man skulle senare (skulle det visa sig)
smörja in Mammas mage och sedan skulle man kolla på mig så att jag var frisk. Det som var det unika med den kliniken dit vi kom , var att där hade man fina apparater som kunde se mig och dom andra barnen i 3D!
så nu finns det en film på mig i Mammas mage. Pappa har lagt ut den som en länk, så om du vill se mig skaka mina lurviga i skötet går detta bra.
Vissa tror ju inte att man anlagt en personlighet så här tidigt, men det känns tryggt att vara omgärdad av människor som ser mig som en person, även om jag inte är utvärpt än.
Jaja, efter ultraljudsundersökningen var det shopping för Mamma o syster (det är hon duktig på skall du veta),
sedan bar det av till hotellet. Sängarna var inte sköna tyckte Mamma, även jag fick min släng av sleven när Mamma vände o vred på sig..
Om jag får frågan: -Kan du rekommendera London till andra ofödda barn? så säger jag ja. Tyckte att det verkade vara en pitoresk stad. Men då går jag mycket på känsla.



Tajtare o Tajtare i vecka 23!






Här är jag för några veckor sedan. Som ni kanske ser så är jag nästan fullt utvecklad
på bilden, det är lite fingrar och så som skall växa ut. Nu däremot i vecka 23, är allting utvecklat
och skall bara växa och bli större. Mamma tycker att jag rör så förskräckligt mycket på mig, men hon är inte den som är instängd i ett litet svart rum i en liten påse!! Klart man måste få röra på sig! Pappa han är skön, så fort han kommer nära magen börjar han med sitt bebissnack
och sina höga läten. hmpf.